Diagnosen utmattningssyndrom försvinner — vad betyder det för dig?

Rubrikerna lät oroande, och frågan som följde var begriplig: betyder det att de inte tror på mig längre?

Nej. Men det är värt att veta vad som faktiskt har beslutats, för det är både mindre dramatiskt och mer specifikt än rubrikerna antydde.

Vad som faktiskt har beslutats

Utmattningssyndrom försvinner som egen diagnos när Sverige byter diagnossystem, från ICD-10 till ICD-11. Övergången sker den 1 januari 2028.

Den svenska översättningen av ICD-11 blev klar den 31 december 2025. Kapitlet om psykiatriska tillstånd – där utmattningssyndrom hör hemma – är ännu en arbetsversion, så detaljerna i hur tillståndet ska beskrivas är inte helt färdiga.

Regeringen gav i april 2025 Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram kunskapsstöd för stressrelaterade tillstånd inför omställningen, och att utveckla försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Varför den försvinner

Det här är inte ett svenskt ställningstagande om att utmattning inte skulle vara verkligt.

Sverige är det enda landet i världen som har diagnosen utmattningssyndrom. När WHO uppdaterar det internationella klassifikationssystemet vill man inte längre ha kvar nationella diagnoser som saknar motsvarighet i andra länder. Diagnosen försvinner alltså av klassifikationsskäl, inte av medicinska.

Vad det inte betyder

Det betyder inte att tillståndet upphör att finnas. Ungefär 20 000 personer får diagnosen varje år i Sverige. De besvären finns kvar, och kommer att beskrivas och kodas på annat sätt.

Det betyder inte att du förlorar din diagnos. Socialstyrelsen har varit tydlig med att de som redan fått diagnosen inte påverkas.

Det betyder inte att vård eller sjukskrivning försvinner. Rätten till sjukpenning bygger på nedsatt arbetsförmåga, inte på ett specifikt diagnosnamn.

Och det händer inte imorgon. Fram till 2028 gäller nuvarande diagnos som vanligt.

Varför det ändå väcker oro

Det finns en verklig oro under frågan, och den handlar sällan om klassifikationssystem.

Många som levt med utmattningssyndrom har fått kämpa för att bli trodda – av arbetsgivare, av omgivningen, ibland av sig själva. Diagnosen har varit ett kvitto på att det inte var inbillning. Att höra att den ska bort kan landa som att kvittot dras in.

Den oron är rimlig att ha, och värd att säga högt någonstans. Men förändringen säger ingenting om huruvida det du varit med om var verkligt.

Vad du kan göra nu

Praktiskt taget ingenting behöver ändras. Om du är sjukskriven idag fortsätter det som förut. Om du söker vård idag ställs diagnosen som förut.

Det som är värt att lägga energi på är detsamma som innan: att förstå vad som ledde hit, och vad som behöver vara annorlunda för att det inte ska upprepas. Läs mer om vad utmattningssyndrom är, om återhämtningstiden och om samtalsstöd vid utmattning.

Ett diagnosnamn är ett administrativt verktyg. Det beskriver dig inte, och det avgör inte om det du bär på är på riktigt.